I Herrens år
Kapitel 6, del 1
Karl XI den Kraftfulle, som han under sin tid kallades blev myndig den 2 juni 1501, då 16 år gammal. Karls uppväxt var en orolig tid i Europa, det Transsylvanska successionskriget hade startat och slutat utan att något egentligen ändrades politiskt mer än tusentals döda. Och i västra Europa skulle en annan händelse ske, successionskriget om Navarra eller det Iberiska kriget som det hette på den tiden. Detta krig som pågick under många år utkämpades mellan Frankrike och de Iberiska länderna. Och allt handlade om det lilla kungadömet mellan Kastiliens och Frankrikes gränser. Ett land i bergen som mestadels kan beskrivas som värdelöst, men för fåfänga kungar var det en anledning till krig. Kriget skulle kosta minst 40000 fransmän och 60000 män från Portugal och Kastilien liven. Detta är dock enbart förlusterna i striderna. Ingen vet hur många soldater som dog av de hårda marscherna eller de civila som miste sina liv av svält eller helt enkelt av det våld de stora arméerna förde med sig. Man räknar med att minst 200000 civila dog under detta krig. En enorm siffra på den tiden som skulle försvaga Kastilien avsevärt under de kommande decennierna.
Detta krig skulle även ändra Europas maktbalans. Aragon fick plötsligt en anledning till att utöva massiva påtryckningar mot Sicilien och fyra månader in på kriget steg Fernando IV upp på Siciliens tron. De två länderna var från och med nu ett. England skulle för all framtid förlora sina framtidsförhoppningar om att återta sina gamla franska landområden. En ny stormakt skulle visa sig, fransmännen skulle bli föredömet för hela Europa och det franska språket skulle talas i alla de större hoven. Frankrike var nu en stormakt, en hotbild mot det Tyskromerska riket där många krig skulle utspela sig. Österrike, tidigare Europas härskare, var numera en skakad nation, fattig och glest befolkad efter det Transsylvanska successionskriget. Det skulle dröja innan Europa återfunnit en maktbalans.
Det Iberiska kriget, ett krig med många döda
Aragoniska kungahuset utövade påtryckningar som ledde till att Siciliens och Aragons tronar blev en
Frankrikes enorma vinst i det Iberiska kriget skulle för lång tid framöver påverka Europa
I norra Europa skedde dock inte mycket under de första tre åren av kungens regeringstid. Sverige hade makten i Skandinavien och de ryska rikena var upptagna med att antingen slåss mot varandra eller de mongoliska nationerna österut. Tyska Ordern hade lidit ett svårt nederlag mot Storfurstendömet Moskva som tagit mark i dagens Lettland. Även om kungen inte insåg det så skulle just den marken bli anledning för Sveriges blodigaste krig hittills. Den 5 juli 1505 förklarade Novgorod Sverige krig, en krigsförklaring som varit beordrad av fursten av Moskva.
Norden innan det blodiga Svensk-Ryska kriget
Ryska styrkor störtade in över gränserna och Sveriges armé sattes i rörelse mot Finland. Novgorod hade inriktat sin attack mot Neva och Moskvas styrkor attackerade skoningslöst Tyska Orden. Innan de svenska styrkorna var framme var både Savolax och Neva i fiendens kontroll. Fienden hade raka spåret in i Finland och tur var det att Fredrik Adelcreutz hade hunnit fram.
En uppställning av arméerna i början av kriget. Den är dock väldigt missvisande då Storfurstendömet Moskva massrekryterade soldater i kriget mot Tyska Ordern
Väl framme i Neva utkämpades det blodiga slag där Adelcreutz beordrade halva sin styrka att korsa floden och anfalla fienden i ryggen. Detta kostade många svenskar livet, men i slutändan så stod ändå Sverige som segrare. Detta var en taktik som Adelcreutz beskrev som följande: Aldrig har så många svenskar dött för en så obetydlig manöver, men aldrig har så många ryssar dött av samma obetydliga manöver.
Fredrik Adlercreutz marscherandes mot Neva
Det blodiga slaget vid Neva där svenskarna korsade floden för att överaska fienden
Provinsen återtogs direkt och Adlercreutz insåg att nu fanns möjligheten till en snabb vinst. Svenska armén marscherade vidare mot huvudstaden i iskallt regn, intog den och brände ner det mesta. Sedan fortsatte de tillbaka mot Ingermanland och belägrade staden Jamburg.
Under tiden kom underrättelser från huvudstaden. Kungen hade skapat en riktlinje för övriga religiösa samfund som spred sig runt om i landet vid den här tiden. Kungens riktlinjer skapade större religiös frihet. Denna underrättelse chockade Adelcreutz, men han begrep snabbt att kungen blivit pressad av diverse grupper och enbart gjort detta för att slippa revolter inom riket. Kungen hade dessutom påbörjat arbetet med att förbättra landets ekonomi, en åtgärd som skulle ta längre tid än var kungen kunde se fram emot.
Karl XI religösa tolerans
Att kungen vågade spendera stora delar av stadskassan berodde på hans övertygelse om att Adelcreutz skulle vinna kriget. Själv så hade Adlercreutz samma tankar, men han var tvungen att vinna kriget snabbt. För han insåg att Moskva var en stormakt, som dessutom höll på att köra över Tyska Ordern. Ifall Jamburg inte var i svenska händer innan Tyska Ordern föll så skulle det enbart bli en lång marsch hem där ryska kosacker skulle attackera dem dag som natt.
Därför beordrade han stormning av staden tre dagar senare. Detta var en lyckad aktion som satte skräck i Novgorod. Precis som Adlercreutz hoppats kom det fredförhandlare inridande tre veckor senare. Eftersom kungen givit honom tillåtelse att förhandla självmant slöts genast en fred där Sverige blev nya herrar till Ingermanland. Denna fred chockade fursten av Moskva. Hans allierade hade gått med på att släppa sin enda provins med hamn i Finska viken. Fursten insåg Sveriges ambitioner, att skära av sina fiender från den lukrativa Östersjöhandeln.
Sveriges fred med Novgorod