Expedition Vinland: Norge i Nya Världen

[KonradRichtmark]

Ta-daaaaaaaaa! Nekromanti a la Bollnäs! Expeditionen är tillbaka!

För att stärka sin maktposition äktade drottning Margaret II sin fars militära efterträdare, Fältmarskalk Asmund Arnthorsson. Tillsammans ledde de in Norge på militarismens bana. Anfallet från England och/eller Portugal som Generalissimo Vikernes hade väntat sig blev inte av, men hennes majestät hade blivit för bekväm i sina högklackade järnstövlar för att låta en sån småsak påverka hennes upprustningsplaner.

De shanghajade byråkraterna som nu utgjorde 73% av den norska stridsflottans besättning tog byråkratin med sig vartän de hamnade, och snart hade en kommission bildats för konstant revision och förbättring av flottans befälssystem.

Detta retade gallfeber på generalstaben, men de kunde inget göra, byråkraterna var redan shanghajade och flottan hade ett akut behov av manskap. Dock fick några stycken självutnämnda marinexperter gå plankan som straff för att ha utsett sig själva fräckt höga konsultlöner.

 

[unmerged(121713)]

Hurrrrrrrraaaaaaaa!!!!!!!!!!!!!!

 

[Bazti]

Rule Norway! Norway rules the waves!

 

[KonradRichtmark]

År 1604 dog Margaret II då hon föll ur sängen med huvudet före och spetsades på en högklackad järnstövel som låg på sovrumsgolvet. Hennes dotter Margaret III Vikernes ärvde Norges tron.

Centraliseringsreformerna hennes föregångare sen landsfadern Øysten Øyvindsen hade progressivt genomdrivit var nu fullbordade, så Margaret III koncentrerade sig istället på att vidarereformera den norska militärmakten. Hennes föregångare Margaret I hade på sin tid formulerat den norska militärparadigmen: Flottan ska användas för att svälta ut fienden ekonomiskt och såldedes göra slut på dennes förmåga att föra krig, emedan armén avvaktar och undviker strid tills fienden är uttröttad nog. Margaret III beordrade generalstaben att stärka befästningsverken, till priset av arméns slagkraft i fält:

I Nya Världen fortsatte protestantismen att sprida sig, och år 1606 kunde man officiellt konstatera att det senaste århundradets religiösa kravaller var något som tillhörde historien:

 

[Bazti]

Norge i Västerled

 

[KonradRichtmark]

Slutet på de religiösa kravallerna var välkommet i högsta grad, nu var Norge internt stabilare än nånsin, och kapabelt att utvecklas. Och militariseras. Konstapelverk etablerades överallt i Norge och i Nya Världen. Där där religiösa oroligheter tidigare rått rådde nu bara polisvåld.

Medan Norge utvecklades tillbringade drottning Margarethe III tid i Europas stora hov, framhävandes Norges ställning som seriös stormakt. Under sina resor fick hon höra att lutfisken inte är ett etablerat heraldiskt djur, och hennes försök att framhäva Norges kulturella bedrifter hade motsatt effekt då lutfisken endast väckte avsmak bland europeiska monarker. Då hon 1613 återvände till Norge efter en längre resa föreslog hon att lutfiskens officiella ställning i Norge skulle dras in, och lutfisk ersättas med någon mer internationellt känd fiskart, såsom lax.

Detta väckte enormt anstöt bland befolkningen, och snart ville hög som låg i det norska samhället se drottningens huvud på huggkubben. För att rädda sitt skinn blev drottning Margaret tvungen att heligt svära att hon drabbats av tillfällig sinnesförvirring och inte hade som avsikt att avskaffa lutfisken, utan snarare upphöja den till den ställning den förtjänade. För att bevisa att hon menade vad hon sa ndögades hon anamma ett nytt kungligt vapen:

Herrarna i generalstaben och amiralitetet hytte med knytnävarna och slog sig för bröstet. Idag skrattade världen åt lutfisken, men imorgon skulle de frukta den!

 

[unmerged(121713)]

Hoho:rofl:

 

[Bazti]

Lutfisk strikes back!

 

[unmerged(66670)]

Hahah! Underbart roligt!

 

[unmerged(84967)]

Lutfisk är inte gott

 

[unmerged(121713)]

Lutfisk är inte gott

Ohh!!! Sacrilege! Blasphemy!!!!! Mörda soos under dina Järnstövlar

 

[Al.Bindy]

Norges Nationalsång

Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem,
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem.
Elsker, elsker det og tenker
på vår far og mor
og den saganatt som senker
drømme på vår jord.
Og den saganatt som senker,
senker drømme på vår jord.

2.
Dette landet Harald berget
med sin kjemperad,
dette landet Håkon verget
medens Øyvind kvad;
Olav på det landet malte
korset med sitt blod,
fra dets høye Sverre talte
Roma midt imot.

3.
Bønder sine økser brynte
hvor en hær dro frem,
Tordenskiold langs kysten lynte,
så den lystes hjem.
Kvinner selv stod opp og strede
som de vare menn;
andre kunne bare grede,
men det kom igjen!

4.
Visstnok var vi ikke mange,
men vi strakk dog til,
da vi prøvdes noen gange,
og det stod på spill;
ti vi heller landet brente
enn det kom til fall;
husker bare hva som hendte
ned på Fredrikshald!

5.
Hårde tider har vi døyet,
ble til sist forstøtt;
men i verste nød blåøyet
frihet ble oss født.
Det gav faderkraft å bære
hungersnød og krig,
det gav døden selv sin ære –
og det gav forlik.

6.
Fienden sitt våpen kastet,
opp visiret for,
vi med undren mot ham hastet,
ti han var vår bror.
Drevne frem på stand av skammen
gikk vi søderpå;
nu vi står tre brødre sammen,
og skal sådan stå!

7.
Norske mann i hus og hytte,
takk din store Gud!
Landet ville han beskytte,
skjønt det mørkt så ut.
Alt hva fedrene har kjempet,
mødrene har grett,
har den Herre stille lempet
så vi vant vår rett.

8.
Ja, vi elsker dette landet,
som det stiger frem,
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem.
Og som fedres kamp har hevet
det av nød til seir,
også vi, når det blir krevet,
for dets fred slår leir.

 

[Van der Gent]

Men de sjunger bara tre av verserna.

 

[Al.Bindy]

Men de sjunger bara tre av verserna.

Men det är i allafall norges nationalsång(enligt wikipedia i alla fall)

 

[KonradRichtmark]

År 1615 var ett tragiskt år för alla skandinaver. Danmark upphörde slutligt att existera iochmed att Fyn föll. Vad som var ännu mer tragiskt var att Fyn annekterades av Österrike, vars armé på över 100000 man skulle göra en återerövring knepig.

Listan på länder som skulle ges stryk inom obestämd framtid var redan äckligt lång, men det hindrade inte det militär-industriella komplexet från att kräva upprustning för skandinaviens sak. Ett enat och starkt Skandinavien under norskt ledarskap, så löd tidens anda.

I ett sällsynt slag av solidaritet ställde sig amiralitetet bakom generalstabens krav, så Margarethe III blev tvungen att blidka dem. Detta gjorde hon genom att lova dem ett krig mot Sverige inom snar framtid.

Under tiden fick drottningen höra att det hade varit slavuppror i Nya Världen:

Drottningen frågade om vem fan som hade låtit bråkiga slaver invandra till Vinland. Hon informerades om att det var frågan om negerslavar och inte slaver, att slav var det nya av Norska Akademien rekommenderade politiskt korrekta ordet för träl, vilket ansågs kränkande efter att indianerna hade befriats från träldomen. Whatever, tyckte hon.

 

[KonradRichtmark]

Ja, ifall nån undrar så har jag absolut ingen aning om denna AAR kommer att bli klar, eller åtminstone uppdateras så långt som spelet har fortskridit. Fick för mig att starta ett HTTT-spel med Marocko börjandes 1499, med en hejdundrande AAR på samma seriösetsnivå som denna. Känns dock lite unket att börja en AAR utan att avsluta en halvfärdig, dessutom ska väl HTTT få nån patch snart. Tror jag ska fortsätta på denna tills skrivandet kommer ikapp spelandet.

 

[KonradRichtmark]

Hotet från Sverige, som fortsatte att flåsa Norge i nacken med sina anspråk på Akershus, måste neutraliseras. Dessutom hade ett svenskt vapenmanufakturi dykt upp i Värmland, en klar provokation och ett prima facie bevis på att vapnen var på väg att användas mot Norge.

Jämtlands geografiska läge var prekärt, omgivet av Sverige på tre sidor. Norges ambassadör framförde ett krav åt svenska kungliga hovet att Sverige skulle bevisa sina fredliga avsikter genom att avstå från denna strategiska fördel genom att gå med på att räta ut riksgränsen:

Då svenska ambassadören burdust avvisade kravet svarade Norska utrikesministeriet med att framlägga ett dokument som bevisade att Sverige år 1579 donerat tvugo kvadratmeter mark från Djurgården för grundandet av en lutfiskdamm, en egendom Sverige hade exproprierat utan ersättning året därpå. Norges hovadvokat Yishmael Weinstein lade fram en utläggning som bevisade att Norge hade rätt till ränta på ränta för all tid marken hade varit konfiskerad, av vilket det följde att Norge hade äganderätt till hela Stockholm.

En skum snubbe i anorack och solglasögon infiltrerade magistratsarkivet i Stockholm och planterade dokument som skulle styrka de norska anspråken:

 

[KonradRichtmark]

24 april 1621 framlades en krigsförklaring med lista över oförrätter åt den svenska ambassadören. Nästa dag regnade det in diplomatiska försändelser från diverse koloniala stormakters ambassader i Oslo:

Spanien och Portugal vägrade ställa upp på vår rättfärdiga sak, varpå deras ambassadörer förvisades. England, eller Storbritannien som det av någon anledning hette numera, sympati-förklarade krig mot Sverige med ingen som helst avsikt att göra något faktiskt bidrag av trupper.

 

[KonradRichtmark]

Den norska stridsflottan med dess 28 stolta kapitalskepp lade omedelbart Stockholm under blockad. Nollåttorna som inte unnade Norge ett hål i marken fullt med lutfisk i Djurgården fick finna sig i flertalet små hål i sina husväggar orsakade av norskt bombardemang. Den svenska flottans mesiga amiral Magnus Engelbrekt vågade inte komma ut och möta norrmännen på sjön utan fegade sig med sina galärer i Mälaren medan en urfånig lyftkran försökte reparera skadan bombardemanget orsakade.

 

[KonradRichtmark]

I kriget till lands var det meningen att Norska armén skulle avvakta tills blockaden hade tröttat ut Sverige och fått Svenska hären att simma i rebeller. Styrkorna var uppdelade i två härar, Norska Hären som var stationerad i Jämtland och Tredje Hären som var stationerad i Akershus.

Plötsligt såg Norska Härens befälhavare Bjørn Irkestrøm-Slater Walker en liten svensk styrka på 3000 man i Västerbotten. Bjørn, som var av åsikten att ställningskrig och avvaktan suger, beordrade omedelbar avmarsch, i hopp om att fånga den svenska styrkan i strid och annihilera den. Så skedde slaget om Västerbotten:

Idogt svenskt försvar, och ett snopet kartläsarfel av general Bjørn ledde till att merparten av Norska Hären plaskade omkring i Pite flod då svenskarna gick till anfall. Mitt under debaclet kom en budbärare med ett argt meddelande från en totalt fullständigt ursinnig drottning Margarethe som informerade honom om att 7000 svenskar var på väg mot Jämtland från Dalarna och att han skulle ta sig dit förrän fienden anlände och sluta vara utan underhåll i Sverige. Över 3000 norrmän gick under i slaget i Västerbotten.

Dessvärre var de så demoraliserade då de anlände att Norska Hären annihilerades totalt då de mötte den svenska invasionen. General Bjørn dog med stövlarna på, nertrampad i leran av sina flyende truppers stövlar.

Den snöpliga affären gjorde drottningen till åtlöje och fick henne att stanna inne i sitt slott i tre dagar och fyrtio nätter. En grupp högt uppsatta byråkrat-marinsoldater erbjöd sig att grunda en kommitté som skulle utreda orsakerna för katastrofen. Drottningen befallde att viktigpettrarna skulle gjutas i betong och slängas i Finska Viken.