Skandinavica Universalis

[beachner]

Regeringsformer​

feudal_monarchy = {
adm_efficiency = 16

allowed_conversion = {
despotic_monarchy = 0.5
absolute_monarchy = 1.0
administrative_monarchy = 1.0
merchant_republic = 2.0
}

maximum_policy = {
aristocracy_plutocracy = -1
}
global_manpower_modifier = 0.15
land_forcelimit_modifier = 0.15
}

merchant_republic = {
adm_efficiency = 15

allowed_conversion = {
administrative_republic = 0.5
bureaucratic_despotism = 1.0
feudal_monarchy = 2.0
}
merchant_cost = -0.25

minimum_policy = {
aristocracy_plutocracy = 1
}
republican_name = yes
royal_marriage = no
}

Episcopal_see = {
adm_efficiency = 20

allowed_conversion = {
administrative_monarchy = 0.5
absolute_monarchy = 0.5
enlightened_despotism = 1.0
constitutional_monarchy = 1.0
noble_republic = 2.0
theocracy = 2.0
feudal_monarchy = 2.0
}
missionary_placement_chance = 0.25
badboy_limit = 10
maximum_policy = {
innovative_narrowminded = -3
}
yearly_prestige_modifier = 0.15

}

noble_republic = {
adm_efficiency = 15

allowed_conversion = {
administrative_republic = 0.5
republican_dictatorship = 1.0
despotic_monarchy = 2.0
}
tolerance = 1
republican_name = yes
}

administrative_monarchy = {
adm_efficiency = 12

allowed_conversion = {
constitutional_monarchy = 0.5
administrative_republic = 2.0
despotic_monarchy = 2.0
}
production_efficiency = 0.05
}
duchy = {
adm_efficiency = 12

allowed_conversion = {
constitutional_republic = 0.5
republican_dictatorship = 0.5
bureaucratic_despotism = 1.0
merchant_republic = 2.0
noble_republic = 2.0
administrative_monarchy = 2.0
}
trade_efficiency = 0.05
republican_name = yes
royal_marriage = no

Det här skrev jag ihop för att få lite reaktioner... så snälla reagera

 

[Flooper X]

uppsala = {
	trigger = {
		owns = X #uppsalas tag
		culture_group = svenska
	}
		prestige = 0.01			#1% mer prestige per år
	missionaries = 1		#1 missionär till per år
}

lund = {
	trigger = {
		owns = X #lunds tag
		culture_group = danska
	}
		prestige = 0.01			#1% mer prestige per år
	missionaries = 1		#1 missionär till per år
}
stockholm = {
	trigger = {
		owns = X #stockholms tag
		culture_group = svenska
	}
	stability_cost_modifier = -0.03   #minskad stabilitykostnad
	global_tax_modifier = 0.05         #högre skatt
}
köpenhamn = {
	trigger = {
		owns = X #köpenhamns tag
		culture_group = danska
	}
	stability_cost_modifier = -0.03   #minskad stabilitykostnad
	global_tax_modifier = 0.05         #högre skatt
}
oslo = {
	trigger = {
		owns = X #oslos tag
		culture_group = norska
	}
	stability_cost_modifier = -0.03   #minskad stabilitykostnad
	global_tax_modifier = 0.05         #högre skatt
}

några triggered modifiers som jag slängt ihop.
de är till för era kommentarer

 

[Mr. G]

Lund taggen är intressant

 

[Krantz]

Provins Lista

Närmare Information kan hittas på Wikipedia!

Nr;Namn/Navn;Småland;Landskap;Län/Amt/Fylke;Landsdel;Stad/By;Adel;Borg;Förvaltare;;
1;Sunnerbo Härad;Finnveden;Småland;Kronobergs Län;Götaland;Ljungby;;Piksborg;Ebbe Pik;;
2;Västbo Härad;Finnveden;Småland;Jönköpings Län;Götaland;Gislaved;;;;;
3;Östbo Härad;Finnveden;Småland;Jönköpings Län;Götaland;Värnamo;Trolle;Trolleborg;;;
4;Mo Härad;?;Småland;Jönköpings Län;Götaland;?;;;;;
5;Tveta Härad;Tveta;Småland;Jönköpings Län;Götaland;Jönköping;;;;;
6;Vista Härad;Vista;Småland;Jönköpings Län;Götaland;?;;;;;
7;Norra Vedbo Härad;Vedbo;Småland;Jönköpings Län;Götaland;?;;;;;
8;Södra Vedbo Härad;Vedbo;Småland;Jönköpings Län;Götaland;?;;;;;
9;Östra Njudung Härad;Njudung;Småland;Jönköpings Län;Götaland;Vetlanda;Kurck;;;;
10;Västra Njudung Härad;Njudung;Småland;Jönköpings Län;Götaland;Sävsjö;;;;;
11;Allbo Härad;Värend;Småland;Kronobergs Län;Götaland;Alvesta;;;;;
12;Kinnevald Härad;Värend;Småland;Kronobergs Län;Götaland;?;;;;;
13;Konga Härad;Värend;Småland;Kronobergs Län;Götaland;?;;;;;
14;Norrvidinge Härad;Värend;Småland;Kronobergs Län;Götaland;?;;;;;
15;Uppvidinge Härad;Värend;Småland;Kronobergs Län;Götaland;?;;;;;
16;Handbörd Härad;Handbörd;Småland;Kalmar Län;Götaland;?;;;;;
17;Aspeland Härad;Aspeland;Småland;Kalmar Län;Götaland;?;;;;;
18;Sevede Härad;Sevede;Småland;Kalmar Län;Götaland;?;;;;;
19;Ydre Härad;Ydre;Småland;Östergötlands Län;Götaland;?;;;;;
20;Kinda Härad;Kinda;Småland;Östergötlands Län;Götaland;?;;;;;
21;Norra Tjust Härad;Tjust;Småland;Kalmar Län;Götaland;?;;;;;
22;Södra Tjust Härad;Tjust;Småland;Kalmar Län;Götaland;?;;;;;
23;Tunaläns Härad;Sevede;Småland;Kalmar Län;Götaland;?;;;;;
24;Stranda Härad;Handbörd;Småland;Kalmar Län;Götaland;?;;;;;
25;Norra Möre Härad;Möre;Småland;Kalmar Län;Götaland;Kalmar;;;;;
26;Södra Möre Härad;Möre;Småland;Kalmar Län;Götaland;?;;;;;
27;Östra Blekinge Härad;x;Blekinge;Blekinge Län;Skåneland;?;;;;;
28;Medelstad Härad;x;Blekinge;Blekinge Län;Skåneland;?;;;;;
29;Bräkne Härad;x;Blekinge;Blekinge Län;Skåneland;?;;;;;
30;Lister Härad;x;Blekinge;Blekinge Län;Skåneland;?;;;;;
31;Villand Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
32;Östra Göinge Härad;Göinge;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
33;Västra Göinge Härad;Göinge;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
34;Gärd Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
35;Frosta Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
36;Färs Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
37;Albo Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
38;Järrestad Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
39;Ingelstad Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
40;Herrestad Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
41;Ljunits Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
42;Vemmenhög Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
43;Skytts Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
44;Oxie Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
45;Bara Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
46;Torna Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
47;Harjager Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
48;Onsjö Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
49;Luggude Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
50;Södra Åsbo Härad;Åsbo;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
51;Norra Åsbo Härad;Åsbo;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;
52;Bjäre Härad;x;Skåne;Skåne Län;Skåneland;?;;;;;

Ätten Sture - Ås Härad Västergötland

Hjälp med dessa, tack!
Stegeholms borg i Tjust, norra eller södra häradet?
Rumlaborg i Tveta?
Västbo Härad har nog aldrig haft någon borg eller adel vad jag vet!
Västra Njudung Härad har en borg, men vad den heter vet jag ej!
Om Mo Härad tillhört Finnveden kan jag bara gissa eftersom ån Nissan går där!

*Med uppdatering då och då samtidigt som jag målar kartan!

Småland: http://img363.imageshack.us/img363/1455/smlandps1.png
Skåneland: http://img45.imageshack.us/img45/4286/sknelandog6.png

 

[unmerged(27392)]

kanske skulle kunna fibbla lite med händelser

 

[Hallsten]

<klipp>


Kulturer och kulturgrupper, av mej och Dysken. V 0.9

Har ett par frågor/kommentarer:
Svealänning passar väl bättre än Mälardalsk? Mälardalen är ju Svearikets kärnland.
Färöarna och Island kan väl få en gemensam "ö-norsk" kultur?
Angående de pommerska kulturerna så passar väl "Främre-pommersk" och "Bortre-pommersk" bättre om det ska vara helt på skandinaviska?
Venderna var väl västslaver precis som polackerna, och inte balter? Angående balterna, var ska "pommersk" passa in?

 

[Dysken]

Har ett par frågor/kommentarer:
Svealänning passar väl bättre än Mälardalsk? Mälardalen är ju Svearikets kärnland.
Färöarna och Island kan väl få en gemensam "ö-norsk" kultur?
Angående de pommerska kulturerna så passar väl "Främre-pommersk" och "Bortre-pommersk" bättre om det ska vara helt på skandinaviska?
Venderna var väl västslaver precis som polackerna, och inte balter? Angående balterna, var ska "pommersk" passa in?

Jag har i mina efterforskningar hittat en faktabok hemma över Tyska Riket 1920. I Ostpreussen fanns då pommersk som minoritetskultur och en del människor uppgav sig tillhöra det folkslaget. Tillsammans med kashubier. Jag är osäker på om det är en variant på polsk kultur (verkar mest troligt) eller är ett baltiskt folkslag. Vad jag däremot vet är att vid scenariostart är de i majoritet i sin provins. Tyska orden tvingade som bekant undan de baltiska och slaviska folkslagen som bodde i de områdena och bosatte tyskar där.

edit: http://en.wikipedia.org/wiki/Pomeranians Visade sig att de var Slaver.

 

[Hallsten]

Jag har i mina efterforskningar hittat en faktabok hemma över Tyska Riket 1920. I Ostpreussen fanns då pommersk som minoritetskultur och en del människor uppgav sig tillhöra det folkslaget. Tillsammans med kashubier. Jag är osäker på om det är en variant på polsk kultur (verkar mest troligt) eller är ett baltiskt folkslag. Vad jag däremot vet är att vid scenariostart är de i majoritet i sin provins. Tyska orden tvingade som bekant undan de baltiska och slaviska folkslagen som bodde i de områdena och bosatte tyskar där.

edit: http://en.wikipedia.org/wiki/Pomeranians Visade sig att de var Slaver.

Slaver alltså. Eftersom att dessa pommrare(?) verkar vara föregångare till den kaschubiska befolkningen så kanske den slavisk-pommerska kulturen kan rationaliseras bort och den kaschubiska stoppas in i en slavisk kulturgrupp med vender, novgorodianer och polacker?
Alternativt så kan vi inse att alla människor faktiskt är lika:

Hippie = {
	Hippie
	}

 

[Wetew]

Här kommer jag skriva in de adelsläkter som är relevanta för vår tidsepok: ca 1000 - 1500????? Allt finns att läsa på http://www.riddarhuset.se men de flesta ätterna verkar vara ifrån 1600-tal. Det är endast levande ätter som finns med...

Adelsläkter

Adliga ätten Bagge af Boo

Ingress
Ätten skall härstamma från Norge, och därifrån inkommit till Halland. Äldste med visshet kände stamfader är Tord Bagge som var dansk hövidsman i Stockholm under dess belägring, men som övergick till svenskarna 1522 för att till slut bli slottsloven i Viborg 1535. Hans son amiralen Jakob Bagge (1502?1577) adlades 1556 9/6. Han erhöll vapenförbättring av Konung Erik XIV (1563?) samt erhöll konfirmation och ytterliggare vapenförbättring 1573 8/10. Ätten introducerades 1627 under nr 122, varvid den till åtskillnad från de andra ätterna Bagge fick namnet Bagge af Boo. Ätten inkom redan på 1600-talet till Baltikum och var sedan 1731 2/10 inskriven på riddarhuset i Kurland. Ryskt erkännande av barontitel 1862 3/4. En gren blev bosatt i Sachsen och kvarlevde där åtminstone till 1800-talets början.
Originalsköldebrevet från 1556 förvaras i Kungliga Biblioteket och originalsköldebrevet från 1573 förvaras i Riksarkivet.
Beträffande personbeståndet se Genealogisches Handbuch des Adels, Freiherrliche Häuser B Band IV 1967.

Adliga ätten af Bagge af Söderby

Ingress
Gammal frälsesläkt (de s k Abjörnssönerna), känd sedan 1344 och besutten i Reftele socken i Jönköpings län, som vid slutet av 1300-talet antog mödernevapnet ? sparre över blad ? vilket senare ändrades till dubbelgrenad (?half annen?) sparre över blad. Ätten har utgrenats från den 1969 utslocknade adliga ätten Bagge af Berga, nr 118, och kan sannolikt räkna gemensam härstamning med adliga ätten nr 2, Forstena-släkten, och den härmed sammanhörande grevliga ätten nr 7 Torstensson samt med adliga ätterna Gyllensparre, nr 146, och Ulffana, nr 158. Baggenamnet antogs under tidigt 1500-tal från en mödernesläkt, den gamla Baggeätten.
Ätten erhöll 1590 8/4 sköldebrev av Johan III och introducerades 1627 14/2 tillsammans med Bagge af Berga under dess nr 118, vilket senare ändrades till 147. Ätten uppflyttades i dåvarande riddarklassen 1778 3/11. Yngre grenens medlemmar kallar sig Cederholm.
Originalsköldebrevet förvaras i Riddarhuset.

Adliga ätten Berch

Ingress
Från Schlesien och Westfalen till Baltikum invandrad adlig ätt, känd sedan 1371 och från 1400-talets början bosatt i Estland och på Ösel med namnet von (dem) Berg(e). Kaptenen vid Svea livgarde Casper Johan Bergk (1688?1761) naturaliserades som svensk adelsman 1723 14/10. Denna gren utslocknade 1803 16/2 med hans son, översten Otto Christopher Berch. På dennes ansökan hade emellertid Kungl Maj:t 1799 5/2 beviljat kusinsonen, f. majoren i rysk tjänst Georg Philip Bergk (1769?1817) och hans bröstarvingar adoption på den tidigare men yngre släktgrenens namn, vapen och nummer. Den adopterade grenen introducerades 1813 24/5.

Adliga ätten Bildt

Ingress
Jylländsk frälsesläkt, känd sedan 1400-talets senare del. Under 1500-talet spreds släkten till Norge och Bohuslän, där Daniel Bildt genom gifte med Blanceflor Lunge (Dyre) blev innehavare av Morlanda på Orust.
Efter Bohusläns övergång till Sverige naturaliserades ätten 1664 27/8 genom Daniel Bildts sonsons son Knut Bildt, vilken genom sin övergång till Danmark under den s k Gyldenlöwefejden 1675 förlorade all egendom i Sverige, bl a Morlanda, som gavs såsom friherrskap till majoren Hans Georg Mörner. Denne kunde av olika skäl aldrig tillträda egendomen, och Knut Bildts son Daniel (1671?1723) återfick delar av faderns egendomar enligt bestämmelserna vid Lundafreden 1679. Ätten uppflyttades i dåvarande riddarklassen 1778 3/11.
Med ätten sammanhör sedan 1864 friherrliga ätten Bildt, nr 404.

Adliga ätten af Boije af Gennäs

Ingress
Finländsk frälsesläkt, känd från 1503 med landssynemannen Anders Boije i Pojo. Gift med Brita Rötkersdotter, övertog han såväl godset Gennäs som vapenbild och troligen även namn efter svärfadern, väpnaren Rötker Olofsson (Diäkn). Introducerad 1625 10/3?4/4 och i omgångar uppflyttad i dåvarande riddarklassen 1629, 1634 och 1668. Ätten fortlever även i Finland, där tre grenar, bl a huvudmannagrenen, immatrikulerades på Riddarhuset 1818 28/1 under gemensamma numret 1 bland adelsmän. En från Sverige till Finland inflyttad gren inskrevs där 1857 8/10.
En gren inskrevs 1747 på Livlands Riddarhus i Riga som friherre von Boye, men utdog 1850 29/3.
En annan gren, dels upphöjd i friherrlig värdighet 1771 15/10 dels adopterad 1773 22/2, introducerades tillsammans 1777 13/5 under nr 294. En gren därav immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 28/1 under nr 20 bland friherrar men utgick där 1930 8/11. Den friherrliga ätten utgick i Sverige 1880 13/8 men fortlever möjligen i Indien och Tyskland.

Adliga ätten von Boisman

Ingress
Tysk-baltisk ätt, vars äldste bekante stamfader är rådmannen i Reval Johan Boisman, död 1491. Hans sonsons son var troligen rådmannen i Viborg Reinhold Boisman, vilkens ättling i tredje led, ryttmästaren vid Småländska kavalleriregementet Erik Boisman (1682?1744), adlades 1720 10/2 med namnet Boisman och introducerades samma år. En äldre, även den från Reinhold Boisman stammande gren adlades i Sverige 1808 20/9 med översten Gustaf Adrian Boisman. Denne hann dock aldrig taga introduktion, då han avled en månad senare. Hans son, underlöjtnanten vid Viborgs jägarregemente August Wilhelm von Boisman, introducerades på Finlands Riddarhus 1822 7/3 under nr 184. Med honom utslocknade denna släktgren på svärdssidan 1826.
Originalsköldebrevet är sedan 2001 deponerat i Riddarhuset.

Adliga ätten Breitholtz

Ingress
Namnbärare uppträder på 1300? och 1400-talet i Visby och Stockholm samt från 1421 i Reval. I sistnämnda stad var släkten under sex generationer företrädd i stadens råd. Ryttaren Evert Breitholtz (d 1646 i Reval) hade sonen Claës Breitholtz (1620?1706), slutligen generalmajor, som år 1637 överflyttade till Sverige. Han adlades 1650 22/5 och introducerades samma år 26/10 (RhR). Ätten uppflyttades i dåvarande riddarklassen 1778 3/11. Ättemedlemmar är bosatta i Finland, Storbritannien och USA.
Originalsköldebrevet är sedan 1986 deponerat i Kungl Bibilioteket (Breitholtz släktarkiv, L 104

Adliga ätten Carpelan
Ingress
Ätten härstammar på mödernet från en gammal finsk frälsesläkt Karpelain(en). Frälsebrev utfärdades av Erik av Pommern 1407 7/12 för Påvel Karpelain. En hans sondotters sonsons son var assessorn i Åbo hovrätt Lars Carpelan (1566?1648), som introducerades 1625 10/3?4/4. Ätten tilldelades först nr 1 i dåvarande svenneklassen, något som senare ändrades till nr 38, och uppflyttades i dåvarande riddarklassen 1778 3/11. Ätten, som utgrenat sig i friherrliga ätten Carpelan nr 281, ansågs tidigare utgången på svärdssidan 1892 21/5, men har en tidigare icke redovisad gren 1983 påförts stamtavlan..
Originalfrälsebrevet förvaras i Kungliga Biblioteket.

Adliga ätten Forstena-släkten

Ingress
Gammal västgötsk frälsesläkt (sparre över blad), känd sedan 1400-talets förra del. Ätten erhöll vid introduktionen 1625 namn efter huvudgården Forstena i Västra Tunhems socken, vilken dock först under tidigt 1500-tal genom gifte kommit i dess ägo. Ätten var besläktad med adliga ätterna Bagge af Berga och Ulffana och utgrenades i grevliga ätten Torstensson nr 7. Ätten har hittills ansetts vara utslocknad sedan 1660-talet, men ett 1990 i Riksarkivet påträffat brev av 1666 1/3 (E 3551, Ekebladssaml., 1:b) visar, att ståthållaren i Värmland och hovrättsassessorn Olof Christoffersson (1563?1647) haft en hittills okänd, förskjuten son. Denne var kaptenen vid Närke-Värmlands regemente Jon Olofsson Dahlman, stupad utanför Bremen 1675. Han blev stamfader till förevarande ätt.
Genom beslut av riddarhusdirektionen 1992 15/12 beviljades förnyat införande i riddarhusstamtavlorna under det hävdvunna namnet Forstena-släkten. Ättemedlemmarna skriver sig Dahlman, Wennerström och Järrel.

Adliga ätten af Hård af Segerstad

Ingress
Småländsk frälsesläkt, känd sedan 1490 genom Olof Pedersson i Böjeryd (trol död 1501). Hans hustru, Gunnil Laurensdotter, var sondotter till den Laurens Joansson Hård till Kallset, Villands socken, vilken i vapnet förde en sparre. Genom deras söner, väpnarna Peter och Bengt Hård, vilka upptog släktnamnet, delades släkten i två delar, Segerstads- resp Torestorpsgrenarna (för den senare se adl ätten Hård af Torestorp, nr 60).
Ätten Hård af Segerstad introducerades i svenneklassen på Riddarhuset 1625 10/3?4/4 och uppflyttades 1650 4/10 genom en personförväxling oriktigt i riddarklassen såsom supponerad riksrådsätt.
Från ätten har ? förutom Torestorpsgrenen ? utgått friherrliga och grevliga ätten Hård, nr 121 resp 78, som blev friherrlig 1710, grevlig 1731 och som sannolikt utslocknade under förra hälften av 1900-talet.

 

[Wetew]

Ytterligare adelssläkter

Adliga ätten Natt och Dag
Ingress
Landets äldsta fortlevande ätt av rent svenskt ursprung (Östergötland). Namnet som allmänt började brukas av ättemedlemmarna först på 1700-talet, kommer från vapenbilden, en i guld och blått delad sköld. Ättens äldste belagde stamfader är riddaren, lagmannen och riksrådet Nils Sigridsson (död tidigast 1299), som först omtalas 1280. Ätten, som introducerades 1625 (10/3?4/4), räknar bland sina medlemmar riksföreståndarna Svante Nilsson Sture (död 1512) och Sten Svantesson Sture (Sten Sture d y; 1492?1520) samt den senares son Svante Stensson Sture (1517?1567), vilken 1561 blev landets förste greve men vars gren utslocknade 1616. Med ätten sammanhör friherrliga ätten Natt och Dag nr 23, friherrlig 1652 och introducerad 1653, samt utslocknad 1677; vidare friherrliga ätten Sture nr 187, friherrlig 1720 och introducerad 1723, samt utslocknad 1875. I USA bosatta släktgrenar kallar sig De Remee och Dagg.

Adliga ätten Roos af Hjelmsäter

Ingress
Norsk högfrälseätt (Sørum- eller Sudrheims-ætten), säkert belagd från riddaren Jon Raud Ivarsson (död tidigast 1312). Hans avkomling i femte led, Knut Knutsson (död tidigast 1498), blev stamfader till de släktgrenar, som tog inträde på svenska Riddarhuset 1625. Ätten uppflyttades 1778 3/11 i dåvarande riddarklassen. En gren av ätten blev med översten, slutligen generalmajoren Carl Gustaf Roos af Hjelmsäter (1655?1722) upphöjd i friherrlig värdighet 1705 16/7 med namnet Roos, och sonen Axel Erik introducerades under nr 186 i denna egenskap 1723 8/3. Denna ätt utgick dock med den introducerade 1765 14/12. Ätten Roos av Hjelmsäter immatrikulerades 1818 7/2 på Finlands Riddarhus under nr 2 bland adelsmän, men utgick där 1832 7/12. En inte här redovisad gren tillhörig första yngre grenen lever i USA.

Adliga ätten Sparre af Rossvik

Ingress
Frälsesläkt från Västergötland, som tidigast framträder 1390 med väpnaren Sigge Larsson (död 1442?1443).
Med ätten, som introducerades 1625 (10/3?4/4) genom häradshövdingen och ståthållaren Bengt Göransson Sparre (1570?1632), sammanhör friherrliga ätten Sparre (nr 11).

Adliga ätten Taube

Ingress
Ätten eller ätterna Taube uppträder från senare delen av 1300-talet i Livland och Estland. Den kända släktledningen börjar 1476 med en Arndt Tuve (död efter 1508) i Jördens socken, Estland och avser såväl adliga ättens äldre stam, friherrliga ätterna Taube af Karlö (nr 84) och Taube af Odenkat (nr 110) som grevliga ätten Taube (nr 112). Den adliga ättens äldre stam naturaliserades 1668 11/8 och introducerades 13/8 samma år med översten, lantrådet Evert Taube (död omkring 1692). Den äldre stammen uppgick 1692 i friherrliga ätten Taube af Odenkat. Den yngre, nedan upptagna stammen ansågs vid riddarhusstamtavlornas tillkomst på 1760-talet vara en gren av ätten och uppfördes därför oriktigt på den äldre grenens stamtavla. Ätten uppflyttades 1778 3/11 i dåvarande riddarklassen. Grenar av ätten, bl a huvudmannagrenen, immatrikulerades 1818 5/2 på Finlands Riddarhus under nr 60 bland adelsmän, och fortlever förutom i Finland även i USA.

Adliga ätten Ulfsparre af Broxvik

Ingress
Östgötsk frälsesläkt, känd sedan 1400-talets senare del genom Påvel Tufvesson, vilken troligen kom från Danmark. Ätten förde från andra generationen en sparre i vapnet men tillade i tredje generationen ett blad under sparre efter mödernehärstammning från Häggasönernas ätt. Påvel Tufvessons sonsons söner, kusinerna hovrättsassessorn och häradshövdingen Erik Ulfsparre (död 1633) och ståthållaren Peder Ulfsparre (död 1648) introducerades 1625 (10/3?4/4) i riddarklassen. Ätten har 1653 utgrenats i friherrliga ätten Ulfsparre af Broxvik nr 37, vilken utslocknade 1820 och 1817 i friherrliga ätten Ulfsparre nr 367, utslocknad 1865. Medlemmar av en i Västergötland bosatt gren har skrivit sig Ullberg.
Friherrebrevet 1817 i original förvaras sedan 1884 i Riddarhuset

Adliga ätten Ållongren i Finland

Ingress
Finländsk frälsesläkt, känd sedan 1480 genom den förste säkert dokumenterade stamfadern, länsmannen Nils Olofsson i Borgå socken. Frälsebrev utfärdat före 1556. Nils Olofssons avkomling i fjärde led, Nils Persson till Heiko i Borgå socken, introducerades för släktens räkning 1625 (10/3?4/4). Ättens nu levande gren stammar från hans kusin Johan Ållongrens avkomling i tredje led, korpralen och gästgivaren Carl Ållongren (död 1778), vilkens sonson Peter Abraham Ollongren (död 1826) gick i rysk statstjänst och blev kollegieråd. Ättemedlemmarna skriver sig Ollongren. Alexander Ollongren med familj införlivades i den nederländska adeln 2002 8/11.

 

[Wetew]

Följande sidor innehåller vapensköldar:
http://www.adelsvapen.com/medeltidsvapen/

Följande sidor innehåller fakta om medeltida personer:
http://www.medeltiden.net/personer.php

 

[Wetew]

Ännu mera adel:

Oxenstierna

Släktens vapensköldOxenstierna urgammal frälseätt från Småland, härstammande från en Nils i Långserum, vars son Gjurd Nilsson (död tidigast 1312) var den förste som bevisligen använde släktens vapensköld, föreställande en oxpanna med horn, varifrån namnet Oxenstierna bildades på 1500-talet (Oxenstirn betyder Oxpanna på tyska). Gjurd Nilssons brorsdotter, Lucia Matthiasdotter, gifte sig med en Torsten Vigolfsson i Fallnafors och paret fick sonen Nils Torstensson (död tidigast 1348), vilken brukar räknas som stamfar till den högfrälse Oxenstiernasläkten.

Fortlevande är den grevliga grenen Oxenstierna af Korsholm och Wasa nummer 8. Utslocknade är de grevliga ätterna Oxenstierna af Södermöre nummer 4/5 och Oxenstierna af Croneborg nummer 10, samt den friherreliga Oxenstierna af Eka och Lindö nummer 1.

Ätten har alltjämt spelat en framträdande roll i Sveriges historia, med flera framstående personer. Under Kalmarunionen var flera medlemmar ur släkten riksföreståndare.

 

[unmerged(71891)]

Slaver alltså. Eftersom att dessa pommrare(?) verkar vara föregångare till den kaschubiska befolkningen så kanske den slavisk-pommerska kulturen kan rationaliseras bort och den kaschubiska stoppas in i en slavisk kulturgrupp med vender, novgorodianer och polacker?
Alternativt så kan vi inse att alla människor faktiskt är lika:

Hippie = {
	Hippie
	}

Jag vänder ( ) mig mot användandet av vender eftersom folket kring Vendel i Uppland fortfarande kallar sig för just detta.

 

[unmerged(71891)]

Stockholm

VIKTIGA STÄDER

Min tanke är att viktiga städer, som Bergen, Osla, Köpenhamn, Stockholm, Uppsala, Lund etc. (fler fanns säkert) får sina egna modifiers, som Mekka och Jerusalem ger i vanilla.

Det kan röra sig om prestige, diplomater (och andra sådana filurer), ökade skatter, högre tolerans och så vidare, beroende på stadens historisk betydelse (viktiga biskopsäten kan till exempel ge mer missionärer, handelsstäder fler handlare, Möjliga administrativa centrum mer skatt och högre koloniseringschans (om kolonisering i praktiken är att "föra lag och ordning" till en provins) etc.)

Var inte Stockholm ganska obefintligt vid denna tid, och skapades väl egentligen som ett resultat av landhöjningen, mest som ett lås där saltsjön och Mälaren möttes, till skydd för Sigtuna? Dessutom var väl Strängnäs en betydande stad vid denna tid. Stockholm började väl växa ordentligt under 1500-talet och tillväxten accelererade under 1600-talet.

 

[Dysken]

Var inte Stockholm ganska obefintligt vid denna tid, och skapades väl egentligen som ett resultat av landhöjningen, mest som ett lås där saltsjön och Mälaren möttes, till skydd för Sigtuna? Dessutom var väl Strängnäs en betydande stad vid denna tid. Stockholm började väl växa ordentligt under 1500-talet och tillväxten accelererade under 1600-talet.

Nja, vi firade 750 års jubileum för inte så länge sedan. Jag anser dock inte att Stockholm borde ge tax income ökning ge istället en 10% trade income ökning för att symbolisera att man håller den viktiga ingången till Mälaren.

Detsamma borde vara för Visby, Lübeck, Stettin, Danzig, Novgorod, Köpenhamn och Hamburg

 

[Wetew]

Nja, vi firade 750 års jubileum för inte så länge sedan. Jag anser dock inte att Stockholm borde ge tax income ökning ge istället en 10% trade income ökning för att symbolisera att man håller den viktiga ingången till Mälaren.

Detsamma borde vara för Visby, Lübeck, Stettin, Danzig, Novgorod, Köpenhamn och Hamburg

Glöm inte Lödöse och Kungahälla, två av medeltidens stora handelsstäder

 

[unmerged(70119)]

vill hjälpa till.
research.

 

[Wetew]

Visst, kolla den andra tråden...

 

[Hallsten]

Jag vänder ( ) mig mot användandet av vender eftersom folket kring Vendel i Uppland fortfarande kallar sig för just detta.

Det ena utesluter väl inte det andra? Det finns ju egyptier i Albanien och albaner i östra Kaukasus...

 

[unmerged(27392)]

Dessutom var väl Strängnäs en betydande stad vid denna tid. Stockholm började väl växa ordentligt under 1500-talet och tillväxten accelererade under 1600-talet.

Strängnäs FTW