• We have updated our Community Code of Conduct. Please read through the new rules for the forum that are an integral part of Paradox Interactive’s User Agreement.
Malacka helt klart. De brittiska gummiplantagen kommer krävas för att få den Japanska industrielle jätten att fungera.
 
Ni har alla fel.

Jag funderar fortfarande vad nästa uppdaterings ska handla om. Några idéer (även om jag fick en själv när jag skrev detta)?
 
Ryssland, det var ett tag sen det hände något där. Blir det någon industrialistering?
 
men hallå,ledtråden till framtiden är ju filippinerna
japan kommer att kriga md USA :NICKAR:
 
Det är väl något man antar? Som man inte ens gissar utan bara är säker på att dom kommer kriga.
 
Van der Gent said:
Det är väl något man antar? Som man inte ens gissar utan bara är säker på att dom kommer kriga.
Kan ha att göra med vem som attakerar. Japan verkade nöjda som det är.
 
DEL LXVIII

Man kan onekligen säga att 30- och 40talen var de mest oroliga i världens historia, och den tidsperiod som verkligen formade Europas – och världens – framtid. När man tänker på de stora oroshärdarna under denna tidsperiod tänker man dock till större delen på Europa och kanske Asien, och absolut inte på den stora men underutvecklade kontinenten som gåt under namnet Sydamerika. Likväl var det här som trettiotalets största stora konflikt utspelade sig, en lång och blodig sådan, som skulle få ekon långt fram i våra dagar.

Mellan åren 1864 och 1870 hade ett större krig utspelat sig i området, det så kallade trippelallianskriget mellan Paraguay å ena sidan och en koalition bestående av Uruguay, Argentina och Brasilien på den andra. Resultatet hade blivit att Paraguay förlorade mer än hälften av sitt territorium och förvandlades från en feodal diktatur till något som började likna en demokrati, om än med flertalet autokratiska presidenter.
Förlusten i trippelallianskriget ledde dock till att Paraguay blev mycket mer försiktigt i utrikespolitiken, och med en stark vilja att hålla ihop det som fanns kvar av det en gång så stora landet, därför skulle 1932 års händelser få en mycket stark effekt på Paraguays framtid.

trippelallians.jpg

Trippelallianskriget signalerade slutet på Paraguays tid som stormakt

I västra Paraguay låg ett område som kallades för Gran Chaco (vilket är en korsning mellan spanska och indianspråket Quechua men betydelsen ”Stora Jaktmarken”). På 1920- och -1930talet ansåg flertalet stora företag och geologer att området var fullt av olja, med resultatet att många oljebolag, särskilt Shell och Standard Oil började förbereda sig för att borra där.
Det fanns bara ett problem med att utvinna olja från Gran Chaco; områdets internationella tillhörighet var inte riktigt fastställd, och både Bolivia och Paraguay lade anspråk på landområdet.

Bolivia föll tillbaka på det faktum att hon var arvtagare till det spanska vicekungadömet Rio de la Plata, i vilket Gran Chaco hade ingått, medan Paraguay ansåg att freden efter trippelallianskriget hade förlänat de delar av Gran Chaco som Argentina inte annekterat till Paraguay. Dessutom hade Paraguay redan börjat odla upp området, vars befolkning dessutom hade starkare kulturella band till Paraguay än vad de hade till Bolivia.
Medling från Nationernas Koalition pågick i princip under hela 1920-talet, och fortsatte till den femtonde juni 1932, då en serie skärmytslingar vid gränsen snart gick över i krig, i vilket Shell (Paraguay) och Standard Oil (Bolivia) snabbt tog varsin sida, och pumpade in stora summor i konflikten.

granchaco.jpg

Bolivanska trupper rycker in i Gran Chaco

Av tradition och princip tog även Brasilien och Argentina skilda sidor i konflikten. Argentina tog snabbt Paraguays sida, mest för att försöka öka sitt eget inflytande över Paraguaysk politik, med det slutgiltiga målet att annektera landet eller skapa en federation med henne. När Argentina då tog Paraguays sida fann Kejsardömet Brasilien under Pedro III att de inte hade något annat val än att stödja Bolivia, även om hon av tradition hellre skulle ha stött Paraguay.
Striderna fortsatte under 1932 och 1933 utan några större resultat, och det såg ut som om kriget skulle dö ut av sig självt och sluta i ett status quo ante bellum. Detta skulle det troligtvis också ha gjort, om det inte var för vissa händelser i Europa.

Innan Frankrike genomförde sin något misslyckade inmarsch i Bretagne och Provence år 1935 hade de Tassigny ständigt letat efter ställen att ge de franska väpnade styrkorna någon form av stridserfarenhet, och när krig bröt ut i Sydamerika verkade det som om det skulle vara det perfekta stället att pröva den franska krigsmakten på. Därför – med de Gaulles tillåtelse – förlades en skvadron Amiot 143M medeltunga bombplan till krigsskådeplatsen.
Av hävd och ideologi hade Frankrike haft bäst relationer med kejsardömet Brasilien, vilka dock svalnat något sedan 1919. Därför valde de Tassigny, i samråd med de Gaulle och utrikes-, säkerhets- och ideologiminister Maurras att förlägga dem till Brasilien, varifrån de snabbt skickades vidare till Bolivia. Med dem kom stora mängder tekniska experter, taktiker och attachéer, vilka skulle dra lärdomar av kriget för att kunna applicera detta på den nya franska armé som redan var under uppbyggnad.

Den franska expeditionskåren gjorde sitt första framträdande i april 1934, då bombplanen genomförde ett ”testanfall” mot staden Filadelfia i Gran Chaco, där paraguayanerna hade ett större fältsjukhus samt en motorpool. Vid anfallet så gott som jämnades staden vid marken, och tillät bolivianerna att genomföra en mekaniserad framryckning med sina Vickers Mark E-stormvagnar, vilken hotade att totalt omkullkasta hela det paraguayanska försvaret. Detta fick de Gaulle att förlägga ytterligare skvadroner till området, och den här gången ingick även en skvadron jaktplan Blériot S.510. Visserligen var de biplan, men de var det bästa som det franska flygvapnet kunde ställa upp med fram tills 1938, då utvecklingen av nästa generations jaktplan var klar. I Paraguay skulle dessa jaktplan dessutom troligtvis inte möta något motstånd som de inte kunde hantera – vilket också stämde; det lilla paraguyanska flygvapnet höll sig på marken eller sköts sönder när det lyfte.

flygplan.jpg

Blériot S.510 (vänster) och Amiot 143M (höger) sattes med stor framgång in mot paraguayanerna

Tack vare de franska flygplanen och experterna kunde bolivianerna återta den offensiv som avstannat under 1933, och i april 1935 hade de ockuperat hela Gran Chaco och ryckte fram mot Conceptión, ivrigt understödda av det franska flygvapnet, som visade sig vara mycket mer effektivt än den franska armén.
Nyheterna om Paraguays nära förestående kollaps slog ner som en bomb i Buenos Aires, och president Agustín Justo ansåg att något måste göras. Den argentinska armén försattes snabbt i full beredskap längs Rio de la Plata och den paraguayanska gränsen och ett ultimatum skickades snabbt till Bolivia, där de krävde att landet skulle evakuera Paraguay och Gran Chaco omedelbart om de inte ville kämpa mot Argentina.

Med Brasilien bakom ryggen vägrade Bolivia, och satte istället igång ännu en offensiv mot Conceptión och Asunción, med målet att helt slå ut Paraguay ur kriget innan Argentina ens hann reagera. Oturligt nog var de förekomna av den argentinska armén, vilken började korsa den paraguyanska gränsen den tredje maj 1935 och satte hårt mot hårt. Den femte maj förklarade Kejsardömet Brasilien att hon omöjligt kunde se på när Argentina utövade sin imperialistiska politik mot Sydamerikas smånationer, och förklarade krig.
Oturligt nog för Pedro III var den argentinska armén beredd också på ett krig mot Brasilien, och argentinska trupper invaderade kejsardömet via Uruguay med målet att inta Pôrto Alegre innan juli och Curitiba innan augusti.

justo.jpg

Agustín Justo sände in den argentinska armén i Brasilien och Paraguay

Den brasilianska regeringen hade inte väntat sig att Argentina skulle vara redo för krig med Brasilien, på sin höjd antog de att Justo hade mobiliserad vissa förband längs den paraguayanska gränsen, och Brasilien fann sig därför plötsligt invaderade av stora argentinska trupper utan någon som helst möjlighet att slå tillbaka. Det enda stället där visst motstånd kunde rönas var i Uruguay, men de sveptes snart undan av en våg av argentinskt infanteri. På grund av Brasiliens oförmåga att utkämpa ett effektivt krig ledde därför till att den argentinska armén överträffade de allra optimistiska förutsägelserna och intog Pôrto Alegre redan den elfte juni.
I Paraguay ansattes argentinarna hårt av det franska flygvapnet, men detta hindrade dem inte från att tvinga tillbaka bolivianerna steg för steg mot gränsen.

I juli var det som senare kom att kallas ”Det Stora Sydamerikanska Kriget” redan så gott som avgjort. Argentinska trupper invaderade snabbt Bolivia, vars överbefälhavare – en friställd tyske general vid namn Hans Kundt – inte kunde göra något annat än att försvara sig så gott han kunde med en allvarligt decimerad armé, en situation som upprepade sig i Brasilien, där den lilla styrka som kejsardömet lyckats mobilisera krossades norr om Curitiba. Den enda ljuspunkten i det hela var att nyanlända franska torpedbåtar ställde till med stora skador på argentinska handelsfartyg utanför kusten, men inte ens detta kunde ändra situationen nämnvärt. I augusti bröt upplopp ut i flera av städerna i norra Brasilien samt i Rio de Janeiro allteftersom överklassen tog avstånd från monarkin, vilken de ansåg vara ett hot mot deras makt. Mitt i allt det här annekterade Argentina Uruguay, sydvästra Bolivia och de två brasilianska provinserna Santa Catarina och Rio Grande del Sul samt tvingade in Paraguay i den union som senare kom att kallas La Plata. Detta avslutade det Stora Sydamerikanska Kriget, vilket dock fick en fortsättning i det Brasilianska Inbördeskriget, vilket inte slutade förrän 1937 med störtandet av monarkin och skapandet av den Brasilianska Staten med den Gaullistiska rörelsen Ação Integralista Brasileira som ledande parti med Plínio Salgado som ”Líder”.

salgado-1.jpg

Ação Integralista Brasileiras ledare Plínio Salgado, med Sigma - AIBs eget Fehu - på armbindeln

Det Stora Sydamerikanska Kriget slutade kanske i förlust för de franska styrkorna som var förlagda där, men det franska flygvapnet fick tack vare det och det efterföljande brasilianska inbördeskriget en stark kader av tränade piloter, vilka snart bildade ryggraden i ett expanderade franskt flygvapen. Dessutom fick de Gaulle en stark amerikansk allierad i Plínio Salgados Gaullistiska stat, vilken var mycket bättre än det tungrodda kejsardömet som den ersatte. Mordet på Salgado och den efterföljande extremgaullistiska statskuppen under nationalintegralisten Gustavo Barroso förstärkte endast dessa band, och man anser numer att den Brasilianska Staten var det absolut första utslaget för Gaullism utanför Frankrike.

sydamerika1936.jpg

Sydamerika 1938
 
Last edited:
Fyfan vad bra uppdatering (båda tummarna upp och ena stortån)
 
Jag "uppdaterade" Salgados mustasch, eftersom den i vår tidslinje var inspirerad av Hitlers. Nu har han den i denna skillnadernas tidslinje mycket populära "Frederick William-mustaschen"
 
bra!
 
Alltså jag skulle vilja påstå att du gjorde hans ansikte en fin tjänst. Den han hade innan var verkligen inte vacker ;)
 
Genialt. Allting bara passade så bra.


Simga på armbindeln :wacko: , jag hade svårt att tro att det var på allvar (speciellt som har enligt wikipedia var en mattenörd till 16 års ålder)
 
tack Zucker! :)
 
Snake IV said:
Simga på armbindeln :wacko: , jag hade svårt att tro att det var på allvar (speciellt som har enligt wikipedia var en mattenörd till 16 års ålder)
Jag håller nog med, det är ett konstigt val av symbol, men jag tycker att det ser så lustigt ut.