PackMan said:
Ok grabbar, när kommer nästa stycke text för dissekering och analys?
Du bad om det.
Throughout its history, Argentina has maintained good relations with Germany, and so too now, during the first three years of the war. This has led to condemnations and even a blockade by the United States, which has greatly spurred fascist tendencies in Argentina. When Brazil joined the Allies, in return for military and economic aid, Argentina was offered a deal by Germany it could not refuse: The military power to dominate South America.
Genom historien har Argentina håller goda relationer med Tyskland, så också nu, under de tre första krigsåren. Detta har lett till fördömanden och även en blockad av Förenta Staterna, som har eggat upp fascisterna i Argentina. När Brasilien förenade sig med de allierade, för militärt och ekonomiskt stöd, erbjöds Argentina ett erbjudande av Tyskland de inte kunde motstå: Den militärmakten att dominera Sydamerika.
Since the start of the war, Brazil has built close relations with the Allies, predominantly with the US and UK. By 1942, American economic and military aid have finally convinced the Brazilian government of the nobility of the Allies' campaign against fascism, although a German-friendly Argentina located right on its border would think otherwise.
Ända sedan början av kriget har Brasilien byggt nära relationer med de allierade, särskilt med USA och Storbritannien. År 1942 har dem amerikanska ekonomiska och militära stödet slutligen övertygat den brasilianska regeringe om ädelheten bakom de allierades kamp mot fascismen, även fastän ett tyskvänligt Argentina nära dess gränser skulle se det hela annorlunda.
Bolivia is a weak player on the diplomatic stage in South America. A long-standing feud with Chile has resulted in a de facto friendship with Argentina. Will Bolivia be dragged into a war on Argentina's side, in spite of its economic and military shortcomings, and, more importantly, can the small nation survive such a conflict?
Bolivia är en svag och liten spelare på det diplomatiska planet i Sydamerika. En gammal fejd med Chile har resulterat i ett de facto vänskap med Argentina. Kommer Bolivia dras med i krig på Argentinas sida, sina ekonomiska och militära tillkortakommande, och, än viktigare, kan den lilla nationen överleva konflikten?
Historically, the neighbors Chile and Argentina have never been the closest of friends. There has always been rivalry, at times even hatred, and so it is hardly surprising that Chile is looking at the fascists supporting Argentina with suspicion and fear. Can Brazil convince Chile to join the fight on its side?
Historiskt sett har grannarna Chile och Argentina aldrig varit goda vänner. Det har alltid funnits rivalitet, ibland även hat, och därför är det knappast överraskande att Chile ser på fascisterna som stödjer Argentina med misstänksamhet och fruktan. Kan Brasilien övertyga Chile att gå med i kriget på deras sida?
Ecuador hopes to find safety in strict neutrality. But in the face of an alliance between Peru and Argentina, can Ecuador afford to watch from the sidelines as the fascists gain control over South America?
Ecuador hoppas på att finna säkerhet i sin strikta neutralitet. Men har Ecuador, vid faktumet av en allians mellan Peru och Argentina, råd med att vara åskådare medan fascisterna tar kontroll över Sydamerika?
Argentine diplomats might try to obtain Peru as an ally. It will not be easy, though, as the nation has much to lose in case of war. Will the potential gains outweigh those costs, from the perspective of Peru's government?
Argentinska diplomater kan försöka att få Peru som allierad. Det skulle inte vara lätt däremot, då nationen har mycket att förlora i ett krig. Kommer de potentiella fördelarna vägar högre än kostnaderna, ur Peruansk synvinkel?
A small nation caught between two great powers, Paraguay has little to gain and everything to lose in a conflict of continental scope. Ravaged by earlier wars in her history, she remains neutral - for the time being. If Paraguay's third neighbor, Bolivia, should sign an alliance with Argentina, can Paraguay's leadership really afford to watch as their nation slips under the domination of the fascist alliance?
En liten nation mellan två stormakter. Paraguay har lite att vinna och allt att förlora på en konflikt av kontinentalvidd. Sargade av forna krig i hennes historia, förblir hon neutral – för stunden. Om Paraguays tredje granne, Bolivia, skulle alliera sig med Argentina, har då Paraguays ledarskap verkligen råd med att bara titta på medan deras nation underkastas av de fascist allierades dominans?
Uruguay has always been a peaceful and neutral small nation, having little power or interest in participating in others' conflicts. Being surrounded by the only two great powers on the South American Continent has done its part, and so the odds are good that Uruguay will do again what it does best, weather the conflict and deal with the outcome later.
Uruguay har alltid varit en fredfull och neutral nation, som har haft föga makt och intresse att delta i andras konflikter. Omringade av de enda två stormakterna på den Sydamerikanska kontinenten har gjort sitt, och därför är också oddsen stora att Uruguay än en gång kommer vad det gör bäst, uthärda konflikter och avtal med senare utgång.
The British Empire emerged from the 1914-1918 Great War larger than ever before, but the comfortable political and economic assurances of the Victorian era were gone for good. While Britain's relative industrial strength continued its slow decline, the Empire's security was threatened both internally by indigenous nationalist pressures, and externally by the resurgence of militant dictatorial powers like Italy, Germany, and Japan. At the same time, the Treasury's demands for austerity in the midst of worldwide economic turmoil meant cutting defense expenditure to the bone, with the overstretched imperial armed services consequently unable to provide satisfactory coverage east as well as west of Suez. Diplomatically, the UK had staked much on the arbitration powers of the League of Nations, but the League's ineffectiveness in Manchuria in 1931 augured ill for its future authority, and Germany's aggressive takeovers of Austria and Bohemia ended any lingering chance of a general European peace. The German attack on Poland has triggered a declaration of war from Britain and its ally France, but can they aid the Poles in time? And what of their own, far from completed defenses in the West?
Det Brittiska imperiet utkom från det första världskriget 1914-1918 större än någonsin tidigare, men det komfortabla politiska och ekonomiska garantierna från den Viktorianska eran var borta för gott. Medan Storbritanniens relativa industriella styrka fortsätter att sakta men säkert minska, hotas imperiets säkerhet av inhemska nationalistiska påtryckningar, och externt av återuppstående militär diktaturer så som Italien, Tyskland och Japan. Samtidigt begär skattkistan sparsamhet mitt i en turbulent världsekonomi, vilket har inneburit att försvarsbudgeten har blivit nedskurna till benknotorna, med den övertänja imperiearmén konsekventa oförmåga att ge tillfredsställande skydd såväl öst, som väst om Suez. Diplomatiskt har Förenade kungadömena satsat mycket på medlig mellan makterna i Nationernas förbund. Men Nationernas förbunds ineffektivitet i Manchuriet 1931 spådde illa för dess framtida auktoritet, och Tysklands aggressiva erövring av Österrike och Böhmen släkte de sista förhoppningarna om ett bibehållande av den europeiska freden. Tysklands anfall mot Polen resulterade i en krigsförklaring från Storbritannien och dess allierade Frankrike, men kan de hjälpa polackerna i tid? Och hur blir det med deras egna, långt ifrån kompletta försvar i väst?
France's manpower losses in the First World War were proportionally larger than those of any other major belligerent, and this demographic catastrophe was reflected in the shortfall of annual army conscripts (the so-called 'hollow classes') of the interwar period. With a revived Germany, a self-aggrandizing Italy, and an increasingly unstable Spain on its borders, France could not afford to accept this military weakness without abandoning its pretensions to Great Power status. To compensate, the nation threw itself into a massive fortified works project on the Franco-German frontier during the early 1930s, and tried to build new diplomatic arrangements with the 'little entente' powers of central and eastern Europe. This had mixed results. France's immediate security problems were partially resolved by its mighty Maginot Line (but what of the unprotected Belgian border?), but the West's failure to support Czechoslovakia in its hour of crisis proved fatal for any hopes of peace. The deeply divided Third Republic now finds itself at war with Germany once again, and whether it can still weather a serious military challenge as it did in 1914 remains to be seen.
Frankrikes truppförluster i första världskriget var potentiellt större än hos någon annan av de större krigförande makterna, och denna demografiska katastrof återspelglades i de årliga antalet värnpliktiga (de såkallade 'hollow classes') under mellankrigstiden. Med ett återuppståndet Tyskland, ett självförstorat Italien, och ett allt mer instabilt Spanien vid dess gränser, kunde Frankrike inte annat än att acceptera denna militära försvagning och överge sitt anspråk på att vara en stormakt. För att kompensera detta har nationen gett sig på ett massivt befästningsprojekt längs den Franco-tyska gränsen under början av 1930-talet, och bygga nya diplomatiska band de ’små ententen’ makterna i central- och Östeuropa. Detta med blandade resultat. Frankrikes direkta säkerhetsproblem var praktiskt taget lösta genom den mäktiga Maginotlinjen (med den oskyddade Belgiska gränsen då?), men västs misslyckande med att stödja Tjeckoslovakien i deras kritiska ögonblick skapade ödesdigra förhoppningar om fred. Det djupt splittrade Tredjeriket ser nu sig själv i krig med Tyskland ännu en gång, och om de lyckas att ännu en avgörandemilitärseger likt de gjorde 1914 får framtiden utvisa.
