• We have updated our Community Code of Conduct. Please read through the new rules for the forum that are an integral part of Paradox Interactive’s User Agreement.
Stackars Bollnäs :(
Keep up teh good work
 
Så länge du kan hindra Sverige från att ta din huvudstad innan du mobiliserat bör det inte vara några problem.
 
Stackars Bollnäs :(
Keep up teh good work

Får verkligen hoppas Bollnäs klarar denna krisen! :/

ja, jag måste erkänna att det tog mig med total överraskning med tnake på att de har 7 military-score och jag har typ 40 (där det mesta är skepp), AIn brukar aldrig anfalla när man har högre military score än dem i vanliga victoria

Så länge du kan hindra Sverige från att ta din huvudstad innan du mobiliserat bör det inte vara några problem.

Förstör nu inte min fina cliffhanger med din positiva attityd och kunskap om spelets mekanik :mad:

;)
 
Jo, det var min privatmod (du märker kanske att landet jag spelar inte finns i vanilla ;)) jag var orolig för, men det var ju inga problem där helelr, så jag skulle lika gärna ha spelat strindberg.
Det är nog bara ekonomimoddar (typ VIP) som gör förstör saker
Nog vet jag att Bollnäs skandalöst nog inte finns med i vanilla, jag var ju trots allt med när det begav sig första gången... Dessutom vet jag nu varför det finns i både din vaniljversion och Strindberg; du gjorde Bollnäs: en Bollnäs bollnäs innan du installerat Strindberg, och när du skulle installera Strindberg kopierade du din vaniljmapp, med Bollnäs i, och installerade översättningen, med resultatet att Bollnäs nu existerar i båda!
icon3.gif
 
Kapitel V
Det första svenska kriget - del II​

Läget såg efter de svenska offensiverna inledningsvis mycket mörkt ut för Bollnäs. Armén var som bekant helt oförberedd för en attack, och Santiago-Aires förbindelsen var helt obevakad, eftersom den inte funnits när försvarssystemet först skapats. Men samtidigt var inte allt förlorat. En stor del av den norra gränsen var befäst, och dessa befästningsverk visade sig vara i bättre skick än svenskarna hade väntat sig. Dessutom innebar det faktum att järnvägen inte var med i försvarsberäkningarna inte bara att den låg oförsvarad, utan även att Bollnäs mobiliseringsscheman, som varit orörda lika länge, var baserade på en verklighet där järnvägen överhuvudtaget inte existerade. Den svenska slutsatsen att de Norra och västliga områdena inte skulle kunna mobiliseras om järnvägen föll var därmed felaktig. detta innebar ju även att mobiliseringen var långsammare än den hade kunnat vara, men den kunde genomföras.

Från Bollnäs sida blev krigets strategi, efter det inledande tumultet, klar. De två sydliga armégrupperna skulle stoppa anfallet mot järnvägen, och se till att de Svenska arméerna inte nådde den Venezuelanska gränsen. De västra och norra armégrupperna skulle hindra invasionen i norr. När läget stabiliserats skulle arméerna stanna och vänta på mobiliseringen. Därefter skulle den av Sverige väntade kniptångsmanövern genomföras, som skulle stänga in den södra svenska armén och lämna det svenska kärnlandet öppet för de Bollnäsiska arméerna.

För att denna plan skulle lyckas krävdes två saker. För det första, Lübecks samarbete. Om Lübeck tillät Svenska arméer och förnödenheter att passera genom deras land skulle det vara omöjligt att stänga in deras sydliga armé. Dessutom skulle en Lübeckisk totalblockad av Sverige ha ungefär samma effekt mot den svenska ekonomin som kontrollen av Kronjärnvägen hade mot den Bollnäsiska. Sverige saknade kust och var helt beroende av Lübecks hamnar både för export och import.
Det andra som behövdes var ett sätt att garantera att inga av de andra hämndlystna grannarna gick med i kriget. Eftersom alla Bollnäs trupper skulle användas i försvaret mot Sverige skulle resten av landet vara extremt sårbart. Om något annat land skulle gå med skulle det kunna innebära en snabb och total kollaps, möjligtvis slutet på Bollnäs som stat.

Att lösa den första frågan visade sig vara enklare än man trott. De Svensk-Lübeckiska relationerna var, trots det intensiva ekonomiska samarbetet, nästan lika dåliga som de Svensk-Bollnäsiska. Frågan rörde framför allt städerna Sao Borja och Belem, Svenska områden som Lübeck av hävd gjorde anspråk på. Sverige å andra sidan hade inget emot viss hostilitet, eftersom de hoppades på att göra som Bollnäs och erövra en bit kust. Efter lätta förhandlingar gick Lübeck med på att genomföra en totalblockad mot Sverige. I gengäld gjorde man ett hemligt fördrag rörande de svenska territorierna, och deras eventuella uppdelning. Det Svenska kärnlandet skulle delas upp i tre delar, en Bollnäsisk i väst, en Svensk, bestående av deras huvudstad och en korridor upp till norra Sverige, och en östlig Lübeckisk. Lotten att erövra dessa områden föll på Bollnäs, och för en samtida åskådare måste det ha verkat högst otroligt att dessa planer någonsin skulle kunna genomföras, med tanke på den militära situationen. Likväl var detta det fördrag som skrevs.

ScreenSave10-1.png

Uppdelningen, med de Bollnäsiska och Lübeckiska intressessfärerna markerade

Angående det andra problemet blev lösningen mycket svårare. Den första idén var att få stöd från Kuba, men även om detta varit den tidigare garanten för Bollnäsisk självständighet var deras attityd nu distinkt anti-bollnäsisk. Bollnäs hade börjat bli ett hot, och Kuba hade inget emot att se detta hot likvideras av de ständigt bråkande södra länderna. De enda andra länderna som kunde vara till nytta här var de Afrikanska stormakterna, samtliga var otänkbara allierade, om något var det bara Bollnäs starka flotta som hindrade dem från att aktivt delta i kriget, på Sveriges sida.
Att få stöd från en stormakt framstod snabbt som en omöjlighet. De enda mindre makter som hade den militära kapaciteten att stödja dem var de Fransk-Patagoniska rikena, Zulu och Jaisalmer. Dessa var högst isolationistiska och misstroende mot alla 'nordbor', och att få deras stöd självmant vore en omöjlighet, även om misstron även gällde Venezuela och Bolivia. Man skulle behöva tvinga dem till lydnad. Det var här idén om en Generalblockad föddes.

ScreenSave11.png

Blockaden, De direkt berörda områdena och Venezuela/Bolivia

Sydländerna var beroende av kusten, och den handel med omvärlden de kunde få genom den. Precis som överallt i denna konflikt blev ekonomin även här en viktig faktor, idén var att helt ta kontroll över haven runt sydländerna, och hota dem med komplett blockad om de inte garanterade den Bollnäsiska självständigheten. Om denna strategi verkligen hade kunnat driva sydländerna till krig på Bollnäs sida är definitivt ifrågasättbart, i synnerhet när man tar senare händelser i beaktande. Vad som är viktigt är att de två sydliga kungarna officiellt garanterade Bollnäs självständighet, och att denna garant var övertygande nog för att hålla Venezuela och Bolivia neutrala. Det enda som krävdes för att vinna kriget nu, var att hålla emot tills mobiliseringen var klar...

____________________________________
Del III kommer tydligen inte snabbare än ni tror :eek:
 
Last edited:
YAY!
Jag vill se vad som händer nu
 
Han har försökt, men han har inte fått tag på mig :cool:
Tyvärr har jag tvingats under jord och har ändå inte kunnat uppdatera den..