Stämmer. Jag hade nog inte vaknat riktigt än där.Originally Posted by Zuckergußgebäck
Stämmer. Jag hade nog inte vaknat riktigt än där.
Snake IV used to be a regular, but not anymore. You might, however, come across him at rare occasions, but that is so seldom you'll manage.
DEL XIV
MacMahon, chockad av att få sin uniform nedstänkt av Weygands blod drog sig tillbaka till sitt hus i staden och lämnade soldaterna att sköta sig själva.
Denna natt minns fortfarande i Mersah Matruh som en av de värsta i stadens historia, fransmännen bröt sig i hus och stal, brände, dödade och våldtog allt de kunde komma över
Saken gjordes inte bättre att fransmännen hittade den brittiska arméns vinförråd – berusningen bland de franska soldaterna spädde på våldet, och när dagen grydde var stora delar av staden söderslagen och plundrad.
Scener som den här var vanliga i Mersah Matruh
MacMahon d.y, som haft en hemsk natt och inte var på humör för detta tog en blick ut genom fönstret i sitt rum på den pyrande staden, slängde på sig uniformen och rusade ut för att statuera exempel. Under dagen samlades ett större antal soldater ihop – många med baksmälla och en förvånansvärd mängd dyrbarheter i fickorna – och sattes i arrest i väntan på transport tillbaka till Frankrike och väntande militärdomstolar.
MacMahons resoluta agerande förhindrade upplopp i Mersah Matruh, men denna skräckens natt utnyttjades skickligt av britterna för att motivera den resterande egyptiska befolkningen till kamp.
Under tiden som en allt sjukare Kitchener skickades till Alexandria marscherade britterna österut för att möta upp med två nyvärvade egyptiska divisioner. Kitcheners underofficerare hade dock återigen svårt att komma överens om en handlingsplan. Vissa ville retirera så långt västerut som till Alexandria, medan andra ville utnyttja det trånga utrymmet norr om Qattarahsänkan för att besegra fransmännen. De resonerade att den lilla oansenliga staden El Alamein skulle kunna bli krigets vändpunkt.
Kartan visar El Alameins strategiska position norr om Quattarahsänkan
I Mersah Matruh bestämde sig MacMahon för att låta den franska armén gräva ner sig och vänta på nya förnödenheter. Det flera dagar långa slaget hade utplånat större delen av det franska ammunitionslagret, och det lilla som britterna lämnat kvar i Mersah Matruh och som dessutom undgick explosionen var mycket litet.
Ungefär samtidigt lämnade den brittiska flottan i Medelhavet Vallettas hamn till tonerna av ”Rule Britannia” och stävade ut i Medelhavet för att anfalla den franska flottan och framför allt krossa dess konvojer.
Brittiska Flottan förberder sig för att lämna Malta
Den tionde januari hade den franska konvojen ”Bretagne” med tiotalet lastfartyg och tung eskort lämnat Marseilles för att gå mot Oran. Lasten bestod till större delen av ammunition på väg till MacMahons väntande trupper i Mersah Matruh samt början på ett artilleriregemente. Båda sidor hade en stor brist på artilleri, något som den franska generalstaben ansåg tvingat fram de blodiga stormningarna vid Mersah Matruh.
Nyheten om konvojen skickades snabbt via brevduva till det neutrala Italien, där nyheten telegraferades söderut för att slutligen nå Valletta. Jellicoe ansåg att detta var ett utmärkt tillfälle att demonstrera att fransmännen inte hade det herravälde över Medelhavet de trodde sig ha.
”Bretagne” rörde sig med en fart av cirka 5 knop söderut. Eskorten bestod till större delen av torpedbåtar, men ett ovanligt stort antal jagare följde också med tillsammans med de två kryssarna Forbin och Coetlogon.
Ett av skeppen i konvojen
Dessa kryssare var föråldrade redan vid tiden för Fashodakriget – trots att de bara var omkring tio år gamla. De hade redan ersatts för fronttjänstgöring av de nya pansarkryssarna, och spenderade nu sina dagar som konvojeskorter.
Fartygen saknade också den trådlösa telegrafen, ett system som på försök började installeras i de modernare franska fartygen, och tvingades därför förlita sig på optiska signaler – och gjorde att de totalt saknade kontakt med andra franska skepp.
Trots detta var de inte helt hjälplösa. Västra Medelhavet genomkorsades vid den här tiden av franska fartyg utsända efter den brittiska attacken i början av kriget. ”Bretagne” befann sig således aldrig utom räckvidd för förstärkning – en förstärkning som de dock hade små chanser att kontakta.
Coetlogon var redan vid den här tiden uttjänt
På morgonen den nittonde januari befann sig konvojen söder om vad franska amiralitetet kallade ”den kritiska luckan” - området mellan Mallorca och Sardinien som alla franska konvojer var tvungna att passera igenom – och hade därmed nästan avslutat sin resa. Strax efter soluppgången upptäckte en utkik ombord på Forbin ett antal rökpelare i fjärran.
Nyheten skickades ner till bryggan där det fördes in i loggboken som ett troligt rendezvous med en fransk flotteskader och inga ändringar till vare sig kurs eller fart gjordes, utan istället gav kaptenen order om att skicka optiska signaler för att identifiera konvojen för att förhindra att de franska skeppen anföll den i tron att det var en brittisk eskader.
Nio kilometer bort iakttogs Bretagnes rökpelare med samma nyfikenhet av utkiken på det brittiska slagskeppet HMS Prince George som låg i täten av den brittiska flottan. Jellicoe anropades och skyndade upp på bryggan just i tid för att se de optiska signalerna som identifierade fartygen som en fransk konvoj.
HMS Prince George var ett av Storbritanniens modernaste slagskepp
Jellicoe beordrade den brittiska flottan att lägga sig i stridskolumn, öka farten till maxfart samt lägga sig på kontrakurs. Avståndet mellan de två skeppsgrupperna började minska…
Last edited by Zuckergußgebäck; 08-08-2007 at 13:33.
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
Payback.
Bra uppdatering, ser fram emot mer.
As long as in the heart, within,
A Swedish soul still yearns,
And onward, towards the ends of the east,
An eye still gazes toward Finland;
Our hope is not yet lost,
The hope of two thousand years,
To be a free people in our land,
The land of Elk and Eurovision.
Fin uppdatering. Katt och råtta lek uppstår perhaps?
Go France, de e dem bästa i världen på att smita från strid.
I used to be the commander of the Swedish Forum in the Fatherland.
Goda nyheter! Jag tror att jag löst problemet med att Ryssland går i krig med NGF så snart kriget är slut. Jag hade glömt ändra om relationerna mellan staterna från 1914-scenariot, så NGF och Ryssland hade en relation på -200. Ändrade det till +200 tills vidare.
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
Vill bara påpeka att det här AAR:et inte är dött. Det går framåt, men långsamt. Nästa vecka åker jag till Stockholm - jag kanske kan storma in på Paradox och kräva en personlig kopia av EUIII?
Last edited by Zuckergußgebäck; 28-10-2006 at 13:32.
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
Gör så! Och fixa en till mig.
I used to be the commander of the Swedish Forum in the Fatherland.
DEL XV
Utkiken ombord på Forbin lade märke till att rökpelarna på skeppen i fjärran växte och att de tycktes ändra kurs. Informationen skickades ner till fartygets kapten - tillika befälhavare för hela konvojen – som bestämde sig för att ta det säkra före det osäkra. Han signalerade till Coetlogon att följa honom och lägga sig mellan de avlägsna skeppen och konvojen.
De följdes i denna manöver av konvojens alla jagare och torpedbåtar, vilka bildade en sköld mellan konvojen och den okända eskadern i fjärran.
Klockan 8:32 identifierades det ledande fartygets flagga – det var brittiska flottans ”White Ensign”. Jellicoe började förbereda sig för att ”korsa konvojens T” med sin eskader som sträckte sig flera kilometer bakåt. Brittiska flottan ökade farten ytterligare, och lyckades i bara ivern lägga sina jagare och torpedbåtar bakom sig.
Den franske befälhavaren Marie-Jean-Lucien Lacaze skickade order till handelsfartygen att svänga västerut i hopp om att hitta en fransk eskader som skulle kunna hjälpa dem. Under tiden förberedde Lacaze sin underlägsna flotta till strid, införstådd med att få, om några skulle komma ur den levande.
Den inte särskilt bildsköne Lacaze förde befäl över Bretagne
Jellicoe lär ha skrattat på bryggan till Prince George när han såg de två kryssarna och de mindre skeppen förbereda sig för strid. Han planerade att svepa undan de franska skeppen och sedan förfölja och förinta konvojens nio lastfartyg som nu desperat försökte lägga så mycket vatten mellan sig och de brittiska skeppen som möjligt.
Lacaze visste att hans föråldrade kryssare inte hade någon chans mot de brittiska slagskeppen i en direkt strid, och han tänkte därför slåss elakt.
Hans tjugo torpedbåtar, ledda av den splitternya torpedbåten Cyclone vände rakt mot fienden, samtidigt som Forbin och Coetlogon började manövrera för vad som såg ut som ett klassiskt sjöslag.
Klockan 8:53 brakade det loss.
Coetlogon avfyrade en salva mot slagskeppet HMS Magnificent. Skotten gick högt och missade grovt, men resulterade i att Jellicoe beordrade en spärreld mot den franska kryssaren, som vänt aktern till för att erbjuda minsta möjliga måltavla.
HMS Magnificent besköts i stridens inledningsskede
Forbin vände under tiden sina kanoner mot HMS Prince George. Det franska artilleriet hade här mer tur med siktet, men det visade sig snart att Forbins föråldrade kanoner inte var kraftiga nog för att skada slagskeppet. En granat träffade skrovet och exploderade, men stålet höll för explosionskraften. Den andra granaten träffade däcket i en flack vinkel, vilket gjorde att tändhatten inte reagerade. Istället kanade granaten över fördäcket, slet med sig en sjöman och stannade slutligen mitt på skeppet, där den desarmerades av skadekontrollstyrkor. Sjömannen dog kort efteråt av sina skador.
Under tiden som vattenplymerna från detonerande granater blev fler och fler runt Coetlogon närmade sig de franska torpedbåtarna de brittiska slagskeppen, vars utkikar var alldeles för upptagna med att dirigera elden mot den franska kryssaren för att upptäcka de små båtarna son i hög fart närmade sig dem.
Cyclone
Klockan 9:03 upptäckte slutligen en utkik ombord på HMS Magnificent de franska torpedbåtarna och slog larm. Jellicoe beordrade kolumnen att svänga bort från skeppen för att undvika torpedträffar. Tyvärr var det här ungefär samtidigt som Cyclone släppte sin första torped på tre hundra meters håll.
Hon följdes i denna manöver av Agile, Eclaire och Corsaire, och kort därefter rörde sig åtta spår av luftbubblor mot den brittiska slagskeppskolumnen. De brittiska kaptenerna råkade i panik inför detta angrepp, och kolumnen splittrades
Denna snabba manöver skapade tillfällig förvirring inom de brittiska leden, men räddade kolumnen från större skador. Detta hindrade dock inte tre av torpederna från att nå sina mål. En torped träffade den nyreparerade HMS Ocean, som fick finna sig sin andra torpedträff i kriget. Tursamt nog gav den endast mindre skador, och fartyget pumpades snart läns.
HMS Ocean i torrdocka
Mer otur hade HMS Caesar. Det två torpederna träffade henne midskepps nästan samtidigt, antände ett större krutförråd och förvandlade det 15 000 ton tunga slagskeppet till ett eldklot. Explosionens kraft slungade sjömän av skepp i närheten, och vrakspillror skickades iväg flera kilometer. Skeppet bröts snabbt i två delar, men höll sig flytande länge nog för att HMS Hood skulle ramma det brinnande vraket och tvingas lämna slaget med stora skador på fören.
HMS Caesar exploderar
Fler skador undveks, och Jellicoe beordrade slagskeppen att sprida ut sig mer för att undvika liknande incidenter. Samtidigt bröts nästa anfallsvåg av torpedbåtar upp av tillskyndande brittiska jagare, som sänkte torpedbåtarna Orage och Tourbillon av bara farten.
Den brittiska flottan formerade snabbt upp sig i kolumn igen och började närma sig de långsamma franska kryssarna. Den här gången omgavs de av en tät matta med jagare och torpedbåtar. Jellicoe tänkte inte begå fler misstag.
Last edited by Zuckergußgebäck; 08-08-2007 at 13:37.
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
UTVECKLINGSRAPPORT NUMMER VI
(Nej, jag vet inte heller varför Front Socialiste har en så konstig syn på krig)
Jag slutförde de franska partierna idag. Istället för att ha Bonapartistes som ledande parti hela tiden har jag gjort ett antal partier. (Några tillkommer efter en fransk förlust. Jag har ett fåtal kvar att göra när det gäller dem)
Vad de står för säger nästan sig självt. Internalisterna vill fokusera på inhemsk utveckling, medan externalisterna vill föra en aktivare utrikespolitik. Militaristerna vill sätta den Nordtyska federationen och Storbritannien på mattan, och de Radikala Internalisterna vill ha en mer expansiv inrikespolitik, och inskränka den utbyggda franska sociala säkerheten för att istället fokusera på industrier och att försvara det nyvunna franska imperiet.
Last edited by Zuckergußgebäck; 29-10-2006 at 10:48.
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
Kommentarer någon?
Imorgon åker jag till Stockholm. JOHAN kommer att skallra tänder...
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
Hm, jag var nästan säker på att jag hade kommenterat. :|
Ang. utvecklingsrapport: Det ser bra ut, helt enkelt.
del XV, ser bra ut det med. Go France som vanligt.
I used to be the commander of the Swedish Forum in the Fatherland.
DEL XVI
Lacaze, som insåg att han höll på att förlora initiativet beordrade torpedbåtarna att samla ihop sig för ytterligare ett anfall. Samtidigt semaforerade han till de fem jagarna som tidigare vikit av för att skydda lastfartygen att återvända för att skydda torpedbåtarna.
Jagarna satte sina motorer på full fart (de hade saktat av när de följde efter lastfartygen) och närmade sig den samlade klungan av franska torpedbåtar. Tillsammans närmade de sig åter de brittiska slagskeppen, men fann sig snart under attack av brittiska jagare och torpedbåtar.
Detta var första gången i världshistorien som småskepp hade utkämpat ett regelrätt sjöslag utan inblandning av större krigsfartyg, och det var osäkert vem som skulle segra.
De franska torpedbåtarna och jagarna hade större fart och manöverduglighet, men britterna var fler. Det korta avståndet mellan skeppen och den höga hastigheten tillät inte effektiv torpedskjutning, och det stod klart att striden till stor del skulle avgöras av jagare.
Bretagnes vikt för den franska krigsmakten visas av att frankrikes enda riktiga jagare – Durandal – hade lagts till eskorten. Durandal hade beställts i början av år 1898, men produktionen hade snabbats upp, så att istället för att sjösättas i februari 1899 som planerat, sjösattes hon sent 1898.
Durandal vid sjösättningen
De andra fyra ”jagarna” i konvojen var egentligen uppsnofsade torpedbåtar, som hade försetts med breddat skrov, grövre kanoner och kraftigare motorer. De stod mot åtminstone tio brittiska jagare, samtliga jagare ända från kölsträckningen.
De franska jagarna inledde slaget med att bryta sin formation och gå in i närkamp, medan torpedbåtarna försökte cirkla runt massan med brittiska jagare för att kunna närma sig de brittiska slagskeppen.
Endast minuter efter att slaget började träffades jagaren HMS Bat av en artillerigranat avfyrad från Durandal. Den brittiska jagaren tog in vatten och började sjunka – dock tillräckligt långsamt för att besättningen skulle kunna rädda sig över på de övriga jagarna innan skeppet uppslukades av Medelhavets vatten.
HMS Bat
Britterna slog dock snabbt tillbaka. Den franska ombyggda torpedbåten Alarme sänktes strax efter HMS Bat av en salva från HMS Griffon. Griffon fortsatte sedan sitt anfall och skadade Aventurier så allvarligt att det franska skeppet var tvunget att slå till reträtt.
Under tiden hade de sex franska torpedbåtarna cirklat runt slaget och satte högsta fart mot den brittiska slagskeppskolumnen föröver. Britterna upptäckte de, och tre jagare, Flying Fish, Panther och Brazen satte iväg efter dem.
HMS Recruit var av samma klass som HMS Brazen
De franska jagarna som desperat försökte vinna tid för torpedbåtarna att hinna fram försökte anfalla de tre brittiska skeppen, men tvingades tillbaka in i den dödliga dansen tillsammans med britterna, som nu började koncentrera sin eld på det största hotet – Durandal.
Trots de andra franska jagarnas ihärdiga försök att dra iväg elden från Durandal började den franska jagaren att träffas av den brittiska elden. Kort därefter började hennes besättning att överge skeppet, och britterna började koncentrera sig på de två franska jagarna som fortfarande gjorde motstånd.
Temeraire och Defi, de två franska jagarna, satte emot så gott de kunde – HMS Griffon träffades av deras desperata eldgivning och linkade iväg med slagsida – men de fann sig snart mitt i en orkan av exploderande artillerigranater. De två franska jagarna hissade vit flagg, och besättningarna togs ombord på de brittiska jagarna som krigsfångar.
Temeraire och Defi var båda av Ouragan-klassen
Samtidigt fortsatte torpedbåtarna sitt dödsföraktande anfall mot de brittiska slagskeppen. Vid det här laget var de på det klara över att de var förföljda av brittiska jagare, och de hade börjat sicksacka för att undkomma den sporadiska brittiska eldgivningen. Fortfarande var de brittiska slagskeppen på alldeles för långt håll för att kunna anfallas, men jagarna hade redan börjat närma sig.
Som en avledande manöver delade skvadronen på sig. Torpedbåtarna Sarrazin och Averne vek av åt öster, i hopp om att dra med sig de brittiska jagarna. Tyvärr gick britterna inte på det tricket så lätt – Flying Fish vek av efter dem, men de två andra jagarna höll kursen – vid det här laget hade även de andra jagarna tagit upp jakten, då Temeraire och Defi kapitulerat.
Sarrazin
Jakten fortsatte över Medelhavet, och medan de brittiska slagskeppen växte sig större framför torpedbåtarna, växte även jagarna bakom dem. Eldgivningen började bli mer träffsäker, delvis på grund av det krympande avståndet, men också på grund av att fransmännen slutat sicksacka för att kunna utnyttja sin fart bättre.
De brittiska slagskeppen växte allt större framför de franska torpedbåtarna…
Last edited by Zuckergußgebäck; 08-08-2007 at 13:42.
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
Jag är inte riktigt säker på vad jag ska visa i min utvecklingsrapport. Förslag?
(Och nej, ni får inte se Afrika)
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
Om du har något skandinaviskt kanske folket vill se det. Personligen, Italian kanske?
Snake IV used to be a regular, but not anymore. You might, however, come across him at rare occasions, but that is so seldom you'll manage.
Det bidde ingen utvecklingsrapport idag. Istället blev det min personliga översättning av Marseljäsen (som visserligen var förbjuden under det franska imperiet, men ändå). Går utmärkt att sjunga.
Stån upp ni faderlandets barn
Er äras dag har grytt
Emot oss så står tyrannen
Med sitt blodbestänkta svärd
Med sitt blodbestänkta svärd
Kan ni höra hur stormen vrålar
Emot eder barrikad
De stormar fram i täta led
Vill döda nära och kära
Till vapen, stolta folk!
Sluten edra led!
Framåt, framåt!
Fiendens blod
skall rinna på vår mark!
Vad vill denna slavarnas armé,
Som är ute efter reaktion
På vem vill de hänga kedjor
Vem vill de bränna med järn?
Vem vill de bränna med järn?
Så stå upp, och värna er rätt
Låt dem känna ert stål
Ty vi går inte tillbaks
till att vara slavar och trälar
Till vapen, stolta folk!
Sluten edra led!
Framåt, framåt!
Fiendens blod
skall rinna på vår mark!
Nej, denna utländska legion
Skulle döma lag i våra hem
Dessa legoknektars falanger
Skulle döda våra män
Skulle döda våra män
Gode Gud! Med händer i kedjor
Skulle vi vika under ok
Dessa tyranner
skulle bestämma våra öden
Till vapen, stolta folk!
Sluten edra led!
Framåt, framåt!
Fiendens blod
skall rinna på vår mark!
Så bäva, förrädare
Världens kräftsvulst
Bäva! Er onda plan
Ska krossas i lindan!
Ska krossas i lindan!
Emot er tar vi till vapen
Ifall vi skulle dö
Så kommer det fram fler
redo att föra striden fram
Till vapen, stolta folk!
Sluten edra led!
Framåt, framåt!
Fiendens blod
skall rinna på vår mark!
Så stolta franska krigare
Slå till med all er kraft!
Men låt dessa offer leva
Hindra er hämnande hand
Hindra er hämnande hand
Men slå ned utan nåd
Dessa despotiska män
Alla tigrar som utan skam
Skulle döda sina mödrar!
Till vapen, stolta folk!
Sluten edra led!
Framåt, framåt!
Fiendens blod
skall rinna på vår mark!
Heliga kärlek till vårt faderland
Led och följ våran hämnd
Frihet, älskade frihet
Slå tillbaks med ditt försvar!
Slå tillbaks med ditt försvar!
Under vår fana strålar
Solen uppå tappra män
Och i sitt sista andetag
Ser våra fiender vår ära!
Till vapen, stolta folk!
Sluten edra led!
Framåt, framåt!
Fiendens blod
skall rinna på vår mark!
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
Tja, Nord og Sør-Amerika, kanskje?
Tyvärr är det ingen skillnad där.Tja, Nord og Sør-Amerika, kanskje?Hur skulle en fransk seger i Fransk-Preussiska kriget kunna påverka utvecklingen i Amerika?
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
Enda flere Tyske innvandrere? Evt. færre pga. den liberale administrasjonen?Tyvärr är det ingen skillnad där.
Nu vet jag! [djupdyker ner i filerna med ondskefullt leende]
De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma
Det smattrar från gravar och dikesvall
Det blixtrar i gulgrå dimma.
Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.
Owner of 2315 soos memorial badges of the 12th degree!
Det skal så lite til...
Posting Permissions
Reply With Quote
